Historia

AB K. J. Pettersson & Söner

Tillsammans med sönerna (Gösta, Nils, Karl-Erik och Birger) startade Karl Julius Pettersson 1933 möbeltillverkning i ett uthus på adressen Fullerövägen 9. På den adressen fanns också deras bostadshus. Såväl far som söner hade då - i samband med en lockout - friställts från sina anställningar hos Blomqvists. Verksamheten utökades snabbt och man byggde en ny fabriksbyggnad på samma tomt. Ungefär samtidigt bildades företaget AB K. J. Pettersson & Söner som fortsatte att utvecklas och blev med tiden den störste möbelfabrikanten i Storvreta. När företaget var som allra störst hade man drygt 100 anställda.

I företagets produktion ingick ett stort sortiment av bäddsoffor; inte sällan med egna patenterade konstruktioner. Marknaden för sådana var stor och bäddsoffan, som var en praktisk möbel, fanns i alla välutrustade hem.

1948 startades på fastigheten intill möbelfabriken en egen möbelaffär/utställningshall som några år senare flyttades till mera ändamålsenliga lokaler. I samma veva flyttades möbeltillverkningen till nybyggda fabrikslokaler. Försäljningslokalerna blev successivt för små och firman byggde då en stor möbelaffär i Svista vid E4. Denna affär blev den kända ”Soffa-Säng”, som senare, 1979, blev lågornas rov.

Birger Pettersson, yngst i brödraskaran, visste att berätta:

”I början av 1950-tqlet var det på modet hos heminredare att motarbeta bäddsoffan, som de ansåg måste bort. Folk skulle köpa ”riktiga” sängar även om bostaden var liten och trång. Bäddsoffans fiende nummer ett hette Lilly Arrhenius. Vid ett tillfälle hade hon två helsidor i Dagens Nyheter där hon efter konstens alla regler försökte tillintetgöra bäddsoffan. Med stora bilder visade hon hur hon själv löst problemet genom rulla ihop sängkläderna och stuva undan dem bakom sängen varpå hon ställde kuddar som ryggstöd,

Min bror Karl-Erik och jag läste artikeln och beslöt att prova det där med att rulla ihop färdigbäddade sängkläder. Vi gick ut på fabriken och provade på en säng. Det gick alldeles utmärkt. Resultatet blev att vi gjorde en bäddsoffa med uppfällbart ryggstöd, som nedfällt dolde de inrullade sängkläderna då sängen fungerade som soffa.

På möbelmässan i Göteborg 1952 ställde vi ut två sådana soffor som hörnbädd. Det blev mycket lyckat och vi fick omedelbart stor orderingång”.

K J Pettersson & Söner verkade i Storvreta i 48 år. Det började alltså med att fem fabriksarbetare – en far och hans fyra söner – blev arbetslösa och för sin utkomst bestämde sig, 1933, för att ”starta eget” och då med tillverkning av stoppade färdiga bäddsoffor. Vid den tiden var detta något relativt nytt. Stoppade färdiga möbler hade inte tillverkats i någon större skala tidigare. Alla större möbelaffärer hade egna hantverkare som stoppade, klädde och ytbehandlade de stommar som tillverkades i fabrikerna.

Många – inte minst de fackliga organisationerna och då främst tapetserarefacket – var rädda för nymodigheter av detta slag. Den rädslan fick även K J Pettersson & Söner känna av. När deras företag växte och de behövde anställa nya medarbetare i företaget möttes de av fackets ovilja. Tapetserarefacket hävdade som sin ståndpunkt att för varje outbildad tapetserare som företaget anställde måste man också anställa tre utbildade tapetserare. Att det inte fanns tillräckligt med utbildade tapetserare brydde sig den fackliga sidan inte om. Inte heller om företaget hade jobb och utrymme för så många tapetserare.

Men det fanns ljuspunkter också visste brodern Karl-Erik Pettersson att berätta:

”En bra sak var att vi inte behövde fråga någon myndighet om tillstånd att bygga under de första 10-12 åren. Det var bara att sätta spaden i jorden och bygga som vi önskade. Och vi byggde verkligen. Vi utökade fabriken och vi byggde privat. Men, i takt med utbyggnaden av den kommunala byråkratin blev det allt fler som ville vara med och bestämma vad vi skulle göra och hur vi skulle görat. Vi fortsatte att specialisera oss på bäddsoffor, hörnbäddar och dyschateller. Och det gick bra och gång på gång fick vi våra soffor juryvalda på de stora möbelmässorna.